Kolesterol och hjärt- och kärlsjukdomar

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) dör över fem milljoner européer av hjärt- och kärlsjukdomar varje år. Fler kvinnor än män dör i dessa sjukdomar.  
 
I den europeiska unionen kostar hjärt- och kärlsjukdomar över 192 biljoner per år i direkta och indirekta kostnader. En av huvudorsakerna till dessa sjukdomar är höga kolesterolvärden. Man uppskattar att 20 % av alla européer har förhöjda kolesterolvärden - 100 miljoner européer. Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för kvinnor som har gått igenom klimakteriet. Hjärt- och kärlsjukdomar är vanligare bland kvinnor som röker, är överviktiga och har en stillasittande livsstil. 
 
Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för både kvinnor och män och trots detta så underskattas ofta problemet när det gäller kvinnor. Kvinnor blir mer sällan erbjudna behandling än män. De blir heller inte representerade i kliniska tester och har generellt en sämre prognos än män. 
 
Diagrammet visar hur många procent av befolkningen som har hjärt- och kärlsjukdomar:




Diagrammet visar antalet engelska män och kvinnor med förhöjt kolesterolvärde i 2003:




Vad är kolesterol?

Kolesterol är en lipid (ett fettaktigt ämne) som är viktig för att kroppen ska fungera normalt. Det är bara en liten del av kolesterolet som kommer från maten vi äter. Ungefär 20–25% av vår dagliga produktion av kolesterol sker i vår lever. Andra organ som tarmarna, binjurarna och könsorganen syntetiserar kolesterol. Kolesterolet i kroppen används om och om igen. Det utsöndras genom levern via gallan in i tarmarna Ungefär 50 % av kolesterolet tas sedan upp igen via tunntarmen och förs tillbaka in i blodomloppet.

Det finns kolesterol i varje cell i våra kroppar. De skyddar nervfibrerna och är en viktig byggsten för hormoner, bl.a. könshormoner. Hormonerna som skapas frigörs sedan i binjurarna. Kolesterolet gör även att kroppen kan producera gallsalter, omvandla solsken till D-vitamin och det är viktigt för metaboliseringen för fettlösliga vitaminer som t.ex. vitamin A, D, E och K.

Utan kolesterol kan kroppen inte fungera men med för mycket kolesterol i blodet ökar risken för både hjärtsjukdomar och kärlsjukdomar.
  
Eftersom kolesterol inte är vattenlösligt måste de kopplas till speciella proteiner innan det kan transporteras genom blodomloppet ut i celler och vävnad. Partiklarna som transporterar kolesterolet kallas lipoproteiner. De vanligaste typerna av lipoproteiner är LDL (Low-density lipoprotein) och HDL (High-density lipoprotein).

LDL-kolesterolet (Low-density lipoprotein)  

Detta kallas ofta "det onda kolesterolet" och man tror att det ökar risken för hjärtsjukdomar. Det transporterar kolesterol från levern ut i kroppens celler. Det mesta av kroppens kolesterol (cirka 70%) transporteras på detta sätt. LDL-kolesterolet består av mycket fett och lite protein. Höga halter av LDL associeras med en ökad risk för hjärtsjukdomar eftersom LDL gör att kolesterolet lagras i blodkärlen.

HDL - (High-density lipoprotein) 

Detta kallas ofta "det goda kolesterolet" och man tror att det minskar risken för hjärtsjukdomar. Det tar bort det överflödiga kolesterolet från cellerna och tar det tillbaka till levern där det antingen bryts ner eller fortsätter genom kroppen ut ur matsmältningssystemet, som en slaggprodukt. En liten del av HDL-kolesterolet transporteras på samma sätt som LDL-kolesterolet men det innehåller mycket proteiner och lite fett. Eftersom HDL-kolesterolet förebygger fetter att lagras i blodkärlen minskar risken för hjärtsjukdomar. 
 
När vi äter fetter omvandlas de till triglycerider som tas in blodet och antingen används av kroppen för att ge oss energi eller lagras i fettcellerna. Höga halter av triglycerider sammankopplas ofta med låga värden av det goda HDL- kolesterolet och höga värden av det onda kolesterolet, LDL-kolesterolet. 

Effekterna av höga kolesterolvärden

Hyperkolesterolemi - är abnormt höga kolesterolvärden där värdet på det onda kolesterolet, LDL-kolesterolet är högt medan det goda HDL-kolesterolet är lågt. Detta associeras vanligtvis med hjärtsjukdomar eftersom dessa värden främjar uppkomsten av åderförkalkning i artärerna (ateroskleros).
 
Denna sjukdom är ofta en underliggande orsak till hjärtattacker, stroke och blodproppar. När det finns ett överflöd av kolesterol i blodet kan det ansamlas i de stora blodkärlen som leder till hjärtat. Detta kan medföra att blodflödet till hjärtat hämmas vilket i slutändan leder till högre risk att utveckla hjärtsjukdomar. Ibland kan dessa ansamlingar lossna och det fett som frigörs kan skapa en blodpropp. Sådana blodproppar kan blockera blodomloppet och därmed leda till kärlkramp eller en hjärtattack.  

Hur ska man hantera höga kolesterolvärden 

Eftersom det vanligtvis inte finns några tydliga symptom på förhöjda kolesterolvärden måste man ta ett blodprov för att mäta kolesterolvärdet i blodet i milliliter mer liter. Det är framför allt viktigt att mäta de olika typerna av lipoproteiner istället för det totala kolesterolvärdet.  
 
Nedan ser du vilka de är:

Det totala kolesterolvärdet (USA och vissa andra länder)	Det totala kolesterolvärdet* (Kanada och de flesta länder i Europa)
Under 200 mg/dL	Under 5,2 mmol/L	Rekommenderat
200-239 mg/dL	5,2-6,2 mmol/L	På gränsen till högt
240 mg/dL och högre	Över 6,2  mmol/L	Högt

LDL-kolesterol (USA och vissa andra länder)	LDL-kolesterol* (Kanada och de flesta europeiska länder)
Under 70 mg/dL	Under 1,8 mmol/L	Optimala värden för individer med en hög risk för hjärtsjukdomar
Under 100 mg/dL	Under 2,6 mmol/L	Optimala värden för individer med en hög risk för hjärtsjukdomar
100-129 mg/dL	2,6-3,3 mmol/L	Nära optimala värden
130-159 mg/dL	3,4-4,1 mmol/L	På gränsen till högt
160-189 mg/dL	4,1-4,9 mmol/L	Högt
190 mg/dL och högre	Över 4,9 mmol/L	Mycket höga

HDL-kolesterol (*USA och vissa andra länder)	HDL-kolesterol* (Kanada och de flesta europeiska länder)
Under 40 mg/dL (män) Under 50 mg/dL (kvinnor)	Under 1 mmol/L (män) Under 1,3 mmol/L (kvinnor)	Dålig
50-59 mg/dL	1.3-1.5 mmol/L	Bättre
60 mg/dL och högre	Above 1.5 mmol/L	Bäst

Triglycerider (USA och vissa andra länder)	Triglycerider* (Kanada och de flesta europeiska länder)
Under 150 mg/dL	Under 1,7 mmol/L	Önskvärt
150-199 mg/dL	17-2,2 mmol/L	På gränsen till högt
200-499mg/dL	2,3-5,6 mmol/L	Högt
500 mg/dL och högre	Över 5,6 mmol/L	Mycket högt

Det finns många faktorer som medverkar till förhöjda kolesterolvärden men den viktigaste faktorn är att man äter för mycket fett och i synnerhet för mycket mättat fett. Högt intag av mättade fetter kan höja värdet på det dåliga LDL-kolesterolet. 
Om blodprov påvisar förhöjda kolesterolvärden brukar läkaren vanligtvis diskutera risken med sin patient. Risken beror på en kombination av faktorer som t.ex. en lågpresterande sköldkörtel, ålder, kön, familjehistoria, diabetes, fetma, högt blodtryck, högt alkoholintag, rökning och vissa ovanliga njur- och leversjukdomar.
 
Generellt finns det två sätt att kontrollera höga kolesterolvärden.  
 
Det första är att ändra sin livsstil och i det ingår att ändra sin diet, kontrollera sin vikt och att röra mer på sig. 80 % av alla hjärtsjukdomar kan förhindras genom livsstilsförändringar.
 
Det andra sättet är att kombinera en förändring av livsstil med kolesterolsänkande mediciner.

Livsstil: 

mättade fetter (mindre än 7 % av det dagliga kaloriintaget). Kakor och bakverk, ost, feta köttprodukter och smör brukar oftast innehålla höga halter mättade fetter.

Det är mycket bättre med lättmjölk eller mellanmjölk, lättfil och lättyoghurt och att man ersätter osten med bredbar lättost. 

Kött kan grillas eller ångkokas istället för att stekas. Om köttet är fett kan man låta fettet rinna av eller skära bort det innan man äter. Om man steker maten ska man välja att steka den i en vegetabilisk olja. Skinnet ska tas bort från kyckling. Det har påvisats att sojaprodukter sänker kolesterol. Det är därför en god idé att använda sojaprodukter istället för kött. 

Forskning visar att sojaprotein och sojaisoflavoner kan påverka hjärtat positivt. Kliniska studier har påvisat att en kombination av sojaprotein, sojafosfolipider, sojafibrer och sojagroddar som ger en garanterad nivå av isoflavoner är mer än två gånger så effektiv i att
educera det onda LDL-kolesterolet och triglyceriderna än att bara äta sojaprotein.  

Fisk som innehåller mycket olja, t.ex. sardiner, lax, öring och makrill innehåller Omega 3 som tros sänka LDL-kolesterol.  
Viss mat innehåller kolesterol. Ägg, räkor, lever och njure innehåller kolesterol. Detta sorts kolesterol kallas kostkolesterol och har mycket mindre effekt på kolesterolvärden än mättade fetter i kosten. Om läkaren inte specifikt informerar om att denna mat ska undvikas kan man fortsätta äta kostkolesterol.
 
Det är även viktigt att äta mycket fibrer. Grova fibrer i bröd, bönor och vissa frukter och grönsaker har visat sig sänka det dåliga kolesterolet med 5 %. Fibrerna minskar upptaget av kolesterol i tarmarna. 
 
Mat som innehåller substanser som kallas växtsteroler och stanoler kan hjälpa till att sänka kolesterolvärden. Dessa substanser finns bl.a. i rismjöl, avokadoolja, vetegroddar och kallpressad olivolja. De reducerar absorberingen av det onda LDL-kolesterolet i tarmarna utan att påverka det goda HDL-kolesterolet.
 
Det är också en riskfaktor i att vara överviktig så att gå ned i vikt hjälper ofta för att reducera LDL-kolesterol och öka HDL-kolesterolet i kroppen.  
 
Att ha en mer aktiv livsstil kan förhöja effekterna av en kosthållning där man strävar efter att sänka sina kolesterolvärden. Man rekommenderar åtminstone 30 minuters daglig motion. Det är även viktigt att försöka minska midjemåttet. 

Eftersom höga kolesterolvärden kan öka risken för hjärtsjukdomar så kan man förebygga risken genom att t.ex. sluta röka och dra ner på alkoholintaget.
 
Att sova ordentligt och hålla blodtrycket på normal nivå är också betydande.

Mediciner:

Läkare kan skriva ut kolesterolsänkande mediciner om en patient redan har hjärtproblem eller befinner sig i en riskgrupp för att utveckla hjärtproblem.

Den vanligaste gruppen mediciner som används för att sänka kolesterolvärdet kallas statiner. Dessa mediciner har visat sig minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke.
 
Aspirin rekommenderas ofta men ska inte användas av ungdomar under 16 år.
 
Läkare kan också överväga att ge kvinnor i övergångsåldern hormonersättning - HRT. Eftersom kroppen förlorar sitt naturliga östrogen under klimakteriet trodde man att konstgjort östrogen skulle ha en liknande effekt som det naturliga östrogenet. Kliniska studier, bl.a.” The Women's Health Initiative” och ”The Million Women Study”, har påvisat att HRT inte erbjuder något skydd utan istället ökar risken för hjärtattacker, speciellt under det första året när man har börjat använda medicinen. Det ökar även risken för stroke orsakad av en blodpropp.